Trodde knappt det fanns sådana här dagar, då man inte ens orkar blinka. Jag är så trött, jag går runt som en mumie.  Är det någon av er som känt så någon gång?
Dagen började som vanligt med en tågfärd med Josefine Frostelid, hon är en lagkamrat till mig och det var lika trevligt som vanligt!


Måste bara berätta lite om en sak som hände mig igår. Har letat överallt efter mina hörlurar. Vänt upp och ner på hela huset. Precis innan jag ska skrika rakt ut, bli hysterisk och bli galen så ligger dom där framför ögonen på mig! Snacka om mirakel(: haha